Korna vill absolut inte gå ut vid minsta regn. . Och om dom skulle vara ute på vintern så skulle dom bara stå på samma ställe och skrika hela dagarna och då blir det ju jätte geggit och då blir ju marken förstörd.

Oj jag visste inte att de hatade regn så mycket (eller att vara ute för den delen)!

Så även om man skulle ha kuperade vinterhagar så skulle de avsky att gå ut?

Köttkor brukar kunna vara ute året om. De har rejäla ligghallar med halm att vara i om vädret är riktigt uselt.

#2 ja.. jag tror det.. men jag glömde att jag skrev om våra små "bortskämda prinsessor" :P

#3 Varför har man då inte mjölkdjuren på samma vis?

Det går väldigt mycket energi till att hålla värmen, då kommer kona mjölka mindre. Sen tar kor i lösdrift som ska in och mjölkas två gånger per dygn, tid och arbete, det blir tungt och krävs mer folk då förvinner lönsamheten marginalerna är små för djurhållaren.

Våra mjölkraser, i princip 3 stycken, är "förädlade"/avlade för att ge en god mjölkavkastning, och man har inte prioriterat deras hårlag. Hårlaget är helt enkelt för tunt, även om det blir tjockare på vintern än på sommaren.
Samt att synpunkten på att mer energi går till värme än till produktion också är riktig.

Köttraserna, de flesta, är däremot avlade för bästa kroppshydda, och kommer också från trakter där de även in i modern tid gått ute.

Man kan dock göra en liten utvikning.
På min tid som bonde (några år sedan) kunde man genom försök konstatera att den temperatur som hölls i en vanlig konventionell ladugård var mer anpassad för djurskötaren än för korna. Korna ville ha det svalare.
Och det har dom nog också fått numera i de större besättningarna och med lösgående kor.

Tom

#7 det med temp i ladugårdar och stall är nog samma för alla djurslag.

För häststall sa man förr 8-12 grader, hästar trivs bäst vid +4 grader. Idag går man nog mer och mer till en med djurvänlig djurhållning

jag har arbetat båda med köttdjur och mjölkkossor. Mjölkbonden hade lösdrift inomhus där dom gick vintertiden, och dom var inte något mycket sugna på att gå ut.

Bonden med köttkossor hade även tagit in et par yersey kossor för att få korsningar med god köttfylla och bra mjölkproduktion så kalvarna får mycket mjölk och växer fort.

Han hadde lösdrift med fri utegång för sina kossor, och yerseykossorna dom 5 han hade stannade inne så fort det kom minsta lilla regndroppe på hösten och satte inte sina klöver i snö alls. Dom tvärrvägrade.
Köttkossorna gick därimot gjärna ut, satte god päls och värkade överlag nöjda med att gå ut och in som dom ville. Han hade Hereford köttkossor, och dom verkade inte bry sig större. Dom gick ut i storm som finväder. Enbart dom värsta stormarna stannade dom inne. Vilket betöd att yersey kossorna hadde hela fjöset för sig själv så gott som hela dagarna.

För att förtydliga Rita-Ss inlägg om Yerseykossorna.

Dessa ger egentligen sämre köttutveckling på avkomman, men man kan använda dem till att skapa mödrarna till köttdjursavkomman av två anledningar:
De ger bättre, fetare, mjölk vilket gynnar tillväxten på kalven (som Ritva säger), men de ger också mindre besvärliga kalvningar.

Yerseykon är nog den ras som har allra lättaste kalvningar.

Det finns en tredje orsak också: De är så jättesöta!

Tom

#10 japp, den första avkomman efter en yersey kossa och hereford tjur blir ju vesentlig mer spedlämmad än pappan absolut. Men när sen avkomman korsas med hereford, och den igjen med hereford ökar ju köttfyllan sakta men säkert och förhoppningsvis stannar en del av mjölkegenskaperna kvar med.
Och lätta kalvingar är aldrig fel som du säger! Det är något man eftersträvar både av hensyn till djuren och bondens plånbok.

Därimot kan jag inte riktig säga dom är så söta, jag gillar svenska lantraserna bättre :) Yersey har ett litet feminint huvud och en smäcker kropp, men ögonen ser ut som dom skulle trilla ur skallen vid minsta smäll i skallen! Synbedrag kanske? :)

Jag får tillägga at anledningen för att han valde just jersey till sina hereford tjurar var just pga den lätthet dom kalvar, det är inte så många andra mjölkraser som skulle klara få en kompat halv hereford Kalv ut av sina födselskanaler då mjölkkossorna oftast är mindre och mer spedlämmade än exempelvis hereford. Ända norska mölkkossan man skulle kunne tagit skulle väl vara NRF, men han var inget lusten på den alls. Han ville hellre ha yersey pga dom har få svårigheter att kalva med större kalvar än dom normalt skulle få med en yersey tjur :)

Just när jag avslutade min praktik hade han även tagit in 3 charolais kossor och en charolais/hereford korsning tjur! Det var en underbar varelse, en del större än hereford i höjden och nästan lika kompakt som hereforden. Underbart lynne hade han med i en ålder av 3 år. Det var min stora gosgris. Han gick godlynt runt med mig när jag räknade kossorna och tiggade mig om att klia bak där hornen ville varit ;) Aldrig nånsinne visade han illvilja mot någon tvåfoting. Han var snäll med kossorna. Dock var han argsint mot andra tjurar, så bonden fick dela sina kossor i 2 flockar, en till varje tjur :)

Där jag jobbar har vi Hereford/ Abereen Angus, de är köttdjur och går i lösdrift året om. Förre vintern när det var som kallast och "snöstorm" då var alla ute… så nog gillar dom kylan iaf.
Bonden hade mjölkkor innan.
Skulle nog säga som #6, sen är de ju helt andra raser..

Det här med lönsamhet.. Hur många personer krävs det för att hålla igång, säg 150 mjölkkor, inga robotar och sånt utan sån där gammal vanlig mjölkning? Min mammas sambo har köttdjur, ca 500, det arbetar 2 eller 3 personer i stallet. Nu behöver dom visserligen inte mjölkas men ändå. Mindre jobb när dom går ute ju.

#14 Vi kör gammaldags och vi är 4 personer och det går väl sådär. Förtjej om vi skulle ha kommit bättre överrens så kanske det hade vart bättre. Vi har bara 45 mjölkor och 130 med alla kor vi har.

#14 Mindre jobb om de går ute?

Jobbar på en gård med 400 mjölkande kor i dagsläget, sommartid går de såklart ute med möjlighet att gå in. Vid regn är majoriteten inne.
Att vi på sommaren desutom skjunker ungefär 1000 liter mjölk per pass är en annan bidragande effekt till att det vore dumt att släppa ut de på vintern (de skulle iof endå inte gå ut.)

På en gård med färre kor kanske det skulle gå efter som att minskningen per ko ger mindre slut differans i tanken (vi tappar ungefär 2-2,5 liter mjölk per ko o pass) men en vanlig kall lösdrift med öppen nock verkar korna trivas i.

Till trådskaparen: Rent ekonomiskt förlorar man ganska mycket på att släppa ut korna. Dock är det lagbundet att de ska ha 3 månaders utevistelse på sommarhalvåret. Mer energi går åt till att värma upp korn. Foderförbrukningen skulle öka om man inte tappar i mjölk (producera mjölk + värma upp sig själv) och då har de inte tid att vara ute endå ;)

Det  är klart att man måste tänka på ekonomin men man ska inte glömma djuren, det ska vara stall vi har, inga fabriker.

#17 Tyvärr så blir det mer och mer likt fabriker, det är för att mjölken måste bli billigare och billigare för konsumenterna.

#17 En icke lönsam gård är ingen gård. Mjölkpriser sjunker, foderpriserna ökar och tänker man inte strategiskt och hur man ska kunna vara en lönsam företagare. Inte att glömma att vara bonde är inte alltid en hobby utan man är en företagare.

Mindre pengar = sämre miljö för djuren.

# 18 Måste och måste, om konsumenten skulle sluta välja den billigaste mjölken och arla sluta prispressa så skulle det nog bli bättre ;)

Är lite som dilemmat med griskött.

Jag jobbar på en gård med tre mjölkrobotar. Våra kor lixom allas kor är ute på sommaren, då det finns en lag som säger att korna måste gå ut på bete. Jag är inte emot bete, men det är faktiskt inte alltid så att korna hellre är ute på sommaren heller (om de kan gå ut och in) Nu har vi väggar med gardiner som hissas upp och ned så klimatet inne och ute är rätt lika, men kor som inte har något skydd mot solen och värmen kan ibland hellre stanna inne. Blir kon för varm ökar värmestressen inom kon. Åter till gården jag jobbar. Korna har gott om utrymme (bra mycket mer än lagen kräver), bra liggbås med mjuka gummimattor, de har tillgång till en stor kliborste och har alltid tillgång på fräsch grovfoder. Visst är det trevligt att komma ut men i en sådan miljö har korna det bra och kan utföra alla sina naturliga beteenden. Så behovet av att ha dem ute vintertid finns egentligen inte, det förstör bara grässvålen inför sommarens bete, plus om korna kor på samma mark sommar och vinter ökar parasitrycket mycket mer.

I Irland har man en annan typ av mjölkproduktion, där kalvar korna på våren för att mjölka den perido då det inte är vinter. De går då ute på bete och får inte särskillt mycket tillskottsofder för att mjölka mer. Under vintern är de installade. Detta är oxå ett sätt att bedriva mjölkproduktion, men skillnaden mellan Irland och Sverige är stor då vi i Sverige konsumerar mycket mjölk. Den större delen av mjölken i Irland gör till mjölkpulver. Sedan har ju inte Irland samma krav på inredning och utrymme som vi har i stallen….

Åter till din fråga så är det väl rätt bra besvarat ovan, en annan sak är oxå att när marken blir upptrampad så får korna problem med klövarna, de blir leriga på juvret och får på så vis lättare mastit samt sporer i mjölken.

#20 Tack för ett föratåeligt och välskrivet argument! Jag måste börja med att att de som har robotar och lössriftshallar ändå tillgodoser mina "behov". Då kan de fortfarande röra på sig, ha mjukt och skönt oxh rent(!) att ligga på och de kan mysa vid borsten eller hälsa på hela familjen att säga. På det viset tror jag inte de saknar utelivet särskillt mycket :) Men det är främat de kor som står uppbundna vid en och samma plats 2/3 av året som jag tycker synd om. Men det finns ju givetvis en anledning till varför man inte vill/kan ha så många kor att robot blir lönsamt. Och jag förstår att de mjölkar mindre, men hade nog inte tänkt på merarbetet orsakat av lera som du nämnde. Kanske skulle man då kunna vänta med att ta ut dem igen när det blir tjärle. Men har de stått inne så pass länge blir de väll riktiga fryalortar och ingen lär gå ut i vilket fall. Det med värmen på sommaren kan jag abolut förstå! Jag vet inte hur många gånger jag tyckt synd om kor som bara står mitt på en åker eller försöker trängas runt något futtigt litet träd när det är 30 grader, skinande sol och vindstilla. Jag får helt enkelt hoppas på fler mjölkrobotar i framtiden! Och jag bojkottar arla helt, och köper från både lokalt och ekologiskt mejeri, och saknar jag något blir det valios istället. Det har faktiskt ploppat upp önnu ett mejeri här kring Uppsala nu, inte enbart ekoligiskt men i.af. Det är ju enda utvägen att folk bildar andra mejerier.

Jag kan förstå och jag håller med dig om att uppbundna djur inte har ett optimalt liv. Jag försökte hitta något om det, jag är inte helt säker men jag tror att fr 2013 kommer man inte att få ha mjölkkor uppbundna, men som sagt så hittade jag inget som styrker detta men man får inte bygga nya stall för uppbundet och jag är säker på att det kommer försvinna så småning om genom djurskyddslagen.

Mjölkkor är ju "tyvärr" högpresterande djur och bönderna gör allt för att de ska ha det så bra som möjligt och jag tror tyvärr inte att korna skulle ha det bättre för att de fick gå ut även om det är frostigt. Visst skulle de säkert kunna njuta av solen osv. Men de är ju ändå produktionsdjur. Sen som du säger så tror jag de skulle frysa om de väl fick gå ut då..

Jag hopaps ocxå att fler väljer robot för sin egen och kornas skull. Det är ett roligt sätt att jobba med djuren, man får en bra kontakt med den och man kan lägga mer tid på förebyggande än att stå och mjölka halva dagarna :) Det är absolut inte mindre jobb men en annan typ av jobb :)

Jag kan köpa arla så länge det är svenska produkter (den röda arla kossan) men eftersom jag bor i Falköping och min chef levererar till Falköpings Mejeri så är det ju ett givet val. Däremot väljer jag aldrig valio.. Det är inte svenskt och medelkoantalet i Finland ligger på 35 kor, vilket med min uträkning betyder att de flästa kor som bor i Findland står uppbundet. jag har absolut inget emot Findland i övrigt men jag väljer alltid svenskt eller så avstår jag. Vissr vet även jag att all snabb mat och många produkter vi äter innehåller råvaror från andra länder, men när det gäller färskvaror och då speciellt mejeiriprodukter och kött köper jag alltid svenskt eller inget. Ekologiskt eller ej så tycker jag att vi ska värna om våra svenska djur som faktiskt har en lag som säger att de måste vistas ute och vi har en av världens hårdaste djurskyddslagar. Att tro att djuren har det bättre i ett annat land är bara att blunda för problemet, tyvärr..

Tack för din uppskattning :) Kor är det jag brinner för allra mest och jag vill givetvis att alla får en så klar bild osm möjligt av hur det ser ut :)

Kor fryser inte bara för att det blir några minusgrader. I varje fall neråt -10 gr.  Snarast är det så att de hellre håller sig ute då, o0m de får möjligheten, bara de har en torr plats att ligga på.

De tycker däremot inte om regn och blåst.

Men sedan är det så att ju kallare det är, desto mer foder för underhållsvärmen går det åt.0

Och så bör de ju inte vara klippta.

Om korna får gå ute hela tiden så som hästar, anlägger även dom vinterpäls. Förmodligen kommer mjölkproduktionen till att gå något ned, men en stor del av mjölkorganet är faktisk uppe i buken och skyddas av pälsen och kroppsvärmen där. Sen är det ju olika från ras till ras hur många minusgrader dom kan gilla.

Jag ser bara på kossorna vi hade på lösdrift, dom hade dörren öppen och fick gå ut och in som dom ville, Just som Tom pekar ut fryser dom inte så lätt som man tror, dessa kossor gick ändå ut även när det var ner mot -25 grader, men dom flesta valde hålla sig inne när det blåste och sluddade eller snöade. Regnet jagade stort sett bara in regnkossorna han hade i flocken (några handfullar bara), fast dom två Trønderkossorna han hade gick ut även då.

Och som Tom sade, det går mer mat. Dessa kossor hade fri tillgång på foder, och i stället för att lägga dit två rundbalar varannan dag fick vi lägga dit två rundbalar varje dag.

Jag måste bara säga att det var en intressant och bra fråga som ställdes i första inlägget. Före jag började på naturbruksskolan jag går nu undrade även jag mycket varför man gör som man gör. Var inte rädd för att fråga mer!

Temperaturskillnaden mellan ute/inne är oftast så stor, så korna kan få mkt problem med förkylningar och dylikt om de går ute under vintern.

Ja, men man skall ju inte ha djuren instängda i en låst hall, och sedan driva ut dom i låga minusgrader.

Hallen skall vara så konstruerad att djuren själva kan välja om de vill gå ut. Och det vill de oftast.

Alltså antingen instängda eller ett fritt val!

Gården jag jobbar på med runt 530 mjölkande (med rekrytering runt 1300 djur tror jag) har en kall lösdriftshall. För dom som inte vet så är det i stort sett bara ett enormt tak utan hela väggar. Det finns rullgardiner som dras ner när det är blåsigt/så kallt att skiten fryser. De har några speciella vattenkar som aldrig ska kunna frysa om allt fungerar som det ska och de har alltid tillgång till foder. Det kan bli galet kallt på vintern för oss människor men jag har aldrig sett en enda ko frysa. Jag upplever att kvigorna har betydligt tjockare päls än de äldre tanterna som har slät päls året om (redan som andrakalvare). Den större majoriteten är holstein.
Ett gäng kvigor går ute på "bete" även nu på vintern men såklart med tillgång till ligghall. Dom är faktiskt ute och går rätt mycket i skogen! Sinkorna har sitt foderbord utomhus så dom får allt knata ut dom också på vintern.

1427 på rymmen!

#28 Härligt att se! 

Föresten, de/ni som har lösdrift/ligghallar i olika form. Hur löser man det för att hålla korna någorlunda rena?

Jag vet att en bonde här i närheten provade men gav upp för att korna blev så himmla skitiga. En annan bekant har liggbås som är så smala att de inte kan vända sig där inne och skita där. På så vis finns alltid ströjat liggutrumme som är rent och fint.

Men vad har man för golv? Spalt/gallergolv, heltgjutet? Hur fungerar det med at hålla rent?

#29 hos "oss" finns såklart borstar uppsatta som börjar snurra när kossan går emot den. Båsen är rätt breda så det blir en del skit och grejer där uppe, det "mockar" vi (skrapar ner i gången) 2 ggr per dag när man hämtar gruppen för mjölkning. gången är i betong och det går skrapor som tar med skiten till kulverten -> biogasanläggningen -> brunnen -> åkern

men visst finns det vissa kor som typ alltid är skitiga, det är nästan alltid samma kossor! men man kan ju inte stå och borsta på 1300 djur varje dag, skulle nog behöva dubblera antalet anställda då

En annan lagård jag jobbade lite i hade spaltgolv. De kossorna var överlag renare på benen, men det var en mycket mindre gård (160 mjölkande). den större gården har ju väldigt stora hallar = långa gångar som skraporna ska gå så på slutet blir det ju mycket skit som ska förbi kossorna och dom går ju inte direkt undan för lite bajs, så fötterna är ju alltid skitiga.

Det första jag tänker på med spaltgolv är att det är väldigt jobbigt att gå på, för mig iallafall. håller på att vricka fötterna varje steg.