även andra djur kan äta det, men man får byta succesivt, tex hästar kan va kjänsliga för det exempelvis.
Jag vet en del stallar som har rundbal med ensilage till sina kossor där dotterns häst går i samma hage som kosserna o tillsvarande. Dock vet jag att dom allra flesta betesdjur kan bli lite snabbare i magen av ensilage än hösilage, pga den höga fukthalten. Detta kan motarbetas med att dom får äta lite rå potatis brevid, stärkelsen är jättebra på att dra åt sig fukt och i principen limma i hop bajset igjen. Andra ger barkfiber i kraftfoder för samma anledning.

Det jag har lärt är att man skickar analys på höet, hösilaget eller silaget och får tilbaks svar om hur mycket procent torr-substans finns i det. man beräknar på häst iaf antall kilo torrsubstans per dygn per kilo häst, varpå man får räkna ut hur många kilo hö/hösilage/ensilage som ger en kilo torrsubstans och kalkulera från det igjen.
Det är nog samma för kossa, det finns nog en formel att räkna på där med och den hittas garanterat på internet eller i en "ko-bok" på bibblan.

Det är det ytterst korrekta sättet att beräkna på.. :)
Sen har man ju grovberäkningar och tumregler på att "en sådan ko brukar behöva på ett ungefär…..", vilket kan fungera lika bra som något annat. Och särskilt om kossan inte är i någon hård produktion eller någon utställningskossa heller kan det fungera rätt bra med ungefärliga anslag.

I principen har dom flesta bönder jag jobbat för opererat med fri tillgong på hö och hösilage till sina djur för dom är i "hård produktion" antigen med att ha Kalv i magen OCH producera mjölk eller Kalv i magen och producera kött. Men har du en ko som inte skal producera mycket och snabbt av nånting får du nog snabbt en mycket fet ko, så det är inte så dumt att begränsa litegrann :)

Min hingst vägrade att äta det. Det enda han gjorde var att skrapa det under sig och kissa på det. Trodde att det skulle börja ätas en dag till slut, men icke sa nicke. Det var bara att sluta med det till den herren! Damerna i stallet käkade utan problem.

Det Rita-S talar om att beräkna givan av foder, kallas för att göra en Foderstat.

Det bör göras för vlla djur, men ju mer högproducerande, och då menar jag såväl mjölk, kött som trav, desto viktigare är det att göra Foderstaten. Det finns tabeller för alla behov.

Det finn noga utforskade mängder av fodret till de olika funktionerna Underhåll, Tillväxt och Produktion. Och fodret bedöms efter sitt inehåll utav olika saker som protein, fett, aska, vatten mm.

Med ett hobbydjur är det inte fullt så noga. Bara man ser till att djuret erhåller både ett toppenfoder (=kraftfoder eller toppenhö/hösilage/ensilage) och ett fullgott stråfoder (likaså hö/hösilage/ensilage). Men detta kan vara lite grövre som ett "strukturfoder". Och kraftfodret kan ges i så små mängder att det mer är att betrakta som godis och belöning.

Och som alltid till i princip alla lantgårdens djur är ett bra hö = medecin. Och håll koll på avföringen, inte för hård (vilket den sällan är) och absolut inte för lös.

Men jag har själv haft avel på häst i flera år, Svenskt halvblod, och dessa har i alla år fått ett på fältet någon dag förtorkat ensilage. Aldrig varit några problem. Men fodret skall vara fullgott, t ex aldrig chansa med en plastad bal dnär blasten fått ett hål, om än aldrig så litet.

Och så har de haft förutom spån i boxen, också lite halm. Det äter dom och roar sig med.

Tom

Här i trakterna är det nästan bara ensilage som ges till hästarna. Men som Tom skriver så krävs ett fullgott ensilage.

Det finns ett par stycken här som plastar in småbalar och de väger som ensilage ca 40-50 kg/st. De är väldigt populära bland hästägarna.

Tom-B nu vart jag nyfiken på din avel. Har du fött upp halvbld? Kul! Jag började med halvblod men gick över  helt till travare. Halvbloden jag hade var efter Rote Boldt, Gaspari bland annat. Men det var då det.

Nu är det några år sedan, och jag har inte stamtavlan här, men far till mitt (jag hade bara ett) sto var Napoleon. Men Gaspari vill jag minnas figurerar också, men minns inte om det var på Napoleons sida, eller på moderns. Har du Avelskalendern för tiden omkring 1995 och letar efter mitt namn eller stoets, Namona (har ej nummret), så finns Namona med sina föl där.

Men detta var ju inte ensilage.

Vill man få tag på Fodertabellerna, kontakta Hushållningssällskapet inom ditt omrlåde. Där finns också mallarna för hur man gör en Foderstat. Det är inte så svårt.

Tom

#6 - här har du henne…

Och Gaspari fanns med, fast långt bak som far till hennes mormorsfar…

Och som svar på frågan i #0 - ensilage är konserverat gräs och inget annat. Man skördar det och förpackar det syrefritt - då avstannar förruttnelseprocessen - så blir det konserverat i stället. Ibland tillsätts myrsyra för att sänka pH-värdet men långt ifrån alltid.

AnnaLundin! Jag förstår inte ditt inlägg.

"här har du henne" Var då? Är det Namona du menar?

Den länk du har nederst är inte på Namona.

Tom

#8 - HAHA, jag glömde länken…

http://www.blup.se/sv-SE/horses/13694-namona-5

Tack för det. Kul att se det igen.

Tom

Jag var också inne på länken, vart kvar där en bra stund. Så kul att få läsa och kolla på lite hästar,

Och jag ömsom ryser, ömsom blir alldeles varm i kroppen vid alla minnen med den kamraten/familjemedlemmen och hennes föl.

Ville gärna bli ung igen och få göra om det.

Att åldras gör mig ingenting, för jag mår oföskämt bra. Men mina djur saknar jag.

Nu blev jag sentimental. Men det är också skönt.

Tom

#12 Samma här Tom-B. Men vi kan glädjas åt otroligt fina minnen som man fått genom åren.