I lördags fick vi tillskott i famlijen en liten söt kvigkalv!

Problemet var att korna går på lösdrift och kon ville inte ta in kalven, så den gick ut ur hagen för att söka vind skydd. Efte som den bara gick ut igen när man putta in den så fick vi ta in den i lösdriften. Vi trocka lill tjejen torr och släppte ner henne i lösdrften. 

Tillslut kom kon, som är livrädd för människor, när vi köpte henne våga hon inte äns gå in i lösdriften, det gör hon nu.

Men hon kom in och jag backade undan så hon skulle få komma in. Men hon ville ist ta med kalven ut och när jag stoppa kalven med en käpp kom hon tillbaka oc försökte igen. Det regnande även ute så vi ville inte att hon skulla blöta ner henne igen. 

Efter att ha stoppat kalven i dörröpningen ett x antal gånger var kon riktigt förbannad på mig, och gick till attack…

Om jag ska vara helt ärlig var hon så sjukt snabb hon bara kom fram från dörren. Jag slängde käppen o sprang o slängde mig upp på foderbordet. Jag minns inte om jag kom med huvudet eller fötterna först. Mamma stod o startta åt mig efter sopm jag hade varit så sjukt snabb.

Jag hade fått en hel del vaningar, så jag får skylla mig själv. Men hon väger över 600 kg. 

Nu så fort jag är inne i lösdriften blänger hon på mig, så mjölner får vila tills hon blir lite mindre mammig. 

Hennes Kalv hoppar upp på foderbordet så jag kan sätta mig o klia på henne där, då kommer ju kon, lät henne lukta på mig härom dagen och hon frusta till ganska förbannat. Lagomt glad att hon inte kan gå upp på foderbordet!

Man inser vilka stora djur man håller med i vardagen då.

Ni får med en bild på lilla söta Tara som hon fick heta.