Annons:
Etikettsvin
Läst 6874 ggr
tudels
2011-04-24 23:33

grisar

Hej! Jag har slutat äta skinka, och funderar allvarligt på att sluta äta griskött överhuvudtaget för jag tycker det är så vidrigt hur dom behandlas och att dom föds med öden som att bli en skinka. Då till min fråga, kan man ha sådana där stora, rosa grisar i många år, som husdjur liksom eller måste dom slaktas? Jag har alltid tyckt att grisar är jätte trevliga djur som jag gärna skulle ha som sällskap. Alltså nu snackar vi inga minigrisar, utan riktiga rosa,stora grisar som bönder har.

Annons:
[Emma-Rhino]
2011-04-25 10:28
#1

tja, grisseknoen blev ju en bra kompis till Emil ;-) Jag antar att de har lika stor chans att bli bra husdjur som minigrisar men de blir ju så gigantiskt stora! Men vist kan du ha ett par grisar utan att slakta de, bara man har platsen.

Jag fattar vad du menar, men att sluta äta köttet gör inte att de behandlas bättre. Tyvärr.

tudels
2011-04-25 15:42
#2

nej, det är ju det som är synd att det inte gör någon skillnad för grisarna.. Men för mitt samvete. Ja, men jag tänkte liksom om dom är avlade att inte bli så gamla och får sjukdomar om dom får leva för länge.. vet någon hur gammal en gris blir?

Rita-S
2011-04-26 07:53
#3

jag köper största delen av mitt griskött från en lokal gård där grisarna avlas ekologisk och kravmärkta. Altså får dom gå fritt i hage hela året efter eget val, just när suggan har kultingar står hon i en binge, men så fort dom kan får dom komma ut till övriga igen. Djuren slaktas även på kravmärkt slakteri, och bonden kör dom själv till slakteriet så dom transporteras på ett bra sätt. Jag köper lamkött från samma gård, och numera även nötkött när dom har.

Jag kan inte sluta äta kött pga min mage, jag mår fruktansvärt på vegetarkost, men jag kan se till att mina pengar går till dom som behandlar sina djur väl. Vilket jag då gör.

När det kommer till att ha vanliga lantgrisar som keldjur, det kan man absolut ha. Det man får komma i håg är att grisar blir rätt stora som vuxna djur, och därmed riktig stärka med, presis som en ko eller en häst har dom stor muskelmassa vilket ju är det man går efter när man avlar djuren för köttet. Dom är inteligenta djur, renliga, sociala, trevliga och gosiga, har man dom från dom är kultingar kan man träna dom rätt bra med. När det kommer till att ta till sig en vuxen gris får man belaga sig på några svårigheter att träna, men det är inte en omöjlighet, bara tar tid och kräver insats och vilja.

Dom behöver sällskap , det fungerar oftast bra att ha dom tillsammans med exempelvis en kossa eller en häst, men många hästar kan reagera på doften av grisar, samt ljudet dom avger innan dom har vant sig. Dom behöver en rymmlig rasthage så dom har plats att gräva och bora nosen ner i marken, och samtidig en ren plats att sova, dom fungerar altså bra på lösdrift med ligghall. Du kan träna dom att gå i band presis som en hund, jag har även sett en gris tränat på aguiltiy. Dom är väl så inteligenta som en hund, om inte mer. En annan hade en liten vagn hon hade tränat grisen att träcka, inga problem för grisen att träcka hon med matvaror från mataffärn exempelvis, eller en liten trilla med jord och gödning till gräsmatta och grönsakslandet. Problemet var bara viljan att äta grödan… Glad

Med andra ord: Du kan lika gjärna ha en gris som gosdjur som en ko, ett får, en get, en häst, en hund eller katt. bara lite svårt att få dom med sig i sängen då dom blir rätt stora.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Vattnadal
2011-04-28 13:27
#4

Klart det hjälper att sluta äta griskött. Om färre köper det, måste ju produktionen minska. Köper föler ekologiskt från de som sköter djuren bra, får de sälja mer, och de i den dåliga industrin får sälja mindre. Man KAN påverka genom att göra aktiva val i sin butik.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Fidelia
2011-04-28 22:08
#5

Att ha en stor gris som husdjur är inget jag skulle rekommendera. Precis som #3 skriver så har de en otrolig muskelmassa.

En fullvuxen gris väger närmre 300kg och de är FRUKTANSVÄRT envisa. Har de sagt att de ska fram så går de fram. Jag har sett en liten sugga (ca 200kg) lyfta en stor sugga (ca 300kg) med trynet och gå under henne bara för att hon ville fram. Hon var inte stressad eller något.

De är otroligt keliga men är man inte oerhört bestämd så kan de bli griniga om de inte får tugga på dina skor eller dra i byxorna. Då kan de trycka upp en eller bitas. De kan även använda sina betar och sprätta upp den de blir sura på.

Kompisen (som är vegan och var inne på samma tanke att de måste gå att ha som husdjur) hade en med sin häst. Hästen flyttade sig inte när hon kom och fick buken uppsprättad. Bara att avliva.

Grisar är inte riktigt så fredliga som folk tror. Det kanske går en på tusen som är riktigt lämplig till sällskapsgris. De blir dessutom grinigare ju äldre de blir. Är ofta trevliga första 2åren blir dryga vid 3-års ålder och vet definitivt vad de vill när de är 4år och äldre.

Jag älskar grisar men ska jag ha till sällskap får det bli Minigris.

WiggoLina
2011-08-30 21:40
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

Man kan absolut ha produktionsgrisar som sällskapsdjur !

Jag köpte i 3 år restgrisar från skolans smågrisproduktion, som jag födde upp under sommaren och slaktade på hösten. Maken till trevligare djur får man leta efter!

Även de gamla suggorna som de hade på skolan, och som jag jobbade med senare på satellit, är riktigt snälla. Visst finns de individer som, jag antar att #5 har stött på, är riktigt sura och griniga men det finns det väl i alla djurarter?

Generellt sätt är grisar otroligt snälla, men de är också otroligt starka. Jag har bla jobbat med slaktsvin, och jag har blivit bortknuffad av små 90-kilos grisar! Men annars är de oftast snälla, i 90% av fallen så ska de förbi eller fram till någon anna gris när de knuffar runt en.

De grisar jag har haft hemma har jag lärt från dag ett att de får gärna komma fram och hälsa och bli kliade, men de får inte bitas, knuffas eller böka på mej eller någon annan. De har blivit riktiga kelgrisar, i ordets sanna bemärkelse Skrattande Både jag och min familj (ålder 6-85 år) har kunnat sitta inne hos dom och kela utan att ha blivit varken bitna eller bortknuffade.

Tänk dock som sagt på att de är riktigt starka, de kan utan svårighet gräva och dra upp stängselstolpar. Jag har haft ett trästaket gjort av lastpallar till mina grisar, som jag stängt in som en "huvudgård" framför grishuset där jag kunnat stänga in dem om jag behövt (även där jag hade dem de första veckorna när de kommit hem så de skulle vänja sig både vid mig och den nya miljön). Sen har jag stängt i skogen till dom med eltråd, 3 till 4 trådar beroende på ställe. Då har jag satt isolatorerna direkt i träden, mycket svårare för grisarna att böka upp än en vanlig stolpe. Dock behöver man se till att avståndet mellan trådarna inte är för stort, samt att man har ett ordentligt aggregat.

Har grisen väl kommit på hur och var den kan komma ut, är det ett rent helvete att stänga in dom igen, tro mej ;)

Det är också en sak som man måste tänka på, grisar är otroligt smarta djur! Ett tips till aktivering kan vara att sprida ut maten (jag hade ett tråg till maten, men sen fodrade jag dem även med kokt potatis som jag spred ut i hagen), ändra på hagen då och då osv.. Även en så enkel sak som städning av både hägn och grishus kan aktivera dem :)

Skickar med en bild på mina små skitgrisar (från sista året )

Annons:
Upp till toppen
Annons: