Att ha ett ekologikst lantbruk är att man efter strävar en stor självförsörjningsgrad. Ekologiskt innebär odling och djurhållning, även gäller det växtnäringen och foder, men då uttnyttjar man då främst platsgivna resurser.
Lättlöslig handelsgödsel, kemiska bekämpningsmedel ersätts då med andra naturvänliga åtgärder bland annat.
Kanske svårt, men tror dock ändå att det efterföljs ganska bra.
Men min tanke är i bland hur har djuren det som oftas behandlas med "andra" former för att inte få i sig antibiotika bland annat. Mggspray för sommar betet med mera. Har dom ekologiska djuren det riktigt bra?
Jag har hört att Krav-bönderna bara får ta ut veterinären ett visst antal gånger till sin gård. Kommer veterinär fler gånger så blir de av med sin krav-märkning.
Hur det nu är med den saken vet jag inte säkert, men det låter rimligt att i KRAV-märkningens tecken ha någon form av begränsning när det gäller veterinärvård. Typ att om djuren är sjuka såpass ofta så mår djuren inte tillräckligt bra för att få vara krav-djur.
är du ekologisk kan du använda gödsel efter djur som inte går inom kvoten av ekologiskt. du kan få dispans inom allt. för att vara krav så är det hårdare regler, djuren och fodret ska vara helt ekologiska och ska hållas så naturligt som möjligt. veterinär får du ju självklart ta ut om det behövs, det finns inga begränsningar. biodynamiska (stavning?) bönder därimot får inte ta ut vet för vad som. utan korna ska ha horn om de föddes med det och skadar dom sig ska det i största möjliga mån självläkas. djuren ska gå med sina ungar längre och du får inte avliva djuren får "mindre" anledningar utan helst ska djuren självdö.
Ekologisk och Biodynamisk odling är i grunden samma sak. Men därutöver har den Biodynamiska odlingen ytterligare regler.
Här är några tilläggsregler (hämtat från en webbsida som heter Faktaoider).
502: Röllekablommor pressas in i urinblåsor från kronhjort, placeras i solen under sommaren, i marken under vintern och grävs upp på våren. 503: Kamomillblommor fylls in i tunntarmar från nötkreatur, läggs ned i humusrik mark på hösten och tas upp på våren. 504: Hela växten av brännässla omges av torv och placeras i marken under ett helt år. 505: Småhackade barkbitar av ek läggs i en skalle från något husdjur, omges av torv och grävs ned i marken på hösten på ett ställe där mycket regnvatten rinner förbi. 506: Maskrosblommor pressas ihop, fylls in i bukhinna från nötkreatur, läggs ned i marken på vintern och tas upp på våren. 507: Blommor från vänderot extraheras i vatten.
Ett till tre gram av varje kompostpreparat tillsätts stallgödsel genom att placera det i gödselhögen i ca 50 cm djupa hål med två meters avstånd. Vänderotextrakten späds med fem liter vatten och sprutas över hela kompostytan. Med fältpreparaten (humus- och kiselpreparat) kan man enligt Steiner skapa en bördig jord med kraftig växtlighet som följd. De sex kompostpreparaten fyller olika funktioner både var för sig och i kombination, påstår Steiner. Röllekapreparatet bidrar enligt Steiner till att styra svavlets reaktioner med andra substanser så att marken kan ta upp kosmisk strålning [krafter?]. Kamomillpreparatet, ansåg han, håller växterna friska. Brännässlapreparatet gör marken 'förnuftig'. Genom ekbarkspreparatet tillförs kalcium i idealisk form och kalciumchockverkningar undviks. Genom maskrospreparatet kan växten tillgodogöra sig kiselsyra ur atmosfären i rätt mängd, som gör växten känslig för omgivningen och växten kan själv dra till sig vad den behöver. Tre preparat i samverkan, rölleka, kamomill och brännässla möjliggör en hemlig alkemi i komposthögar, så att kalium och kalcium omvandlas till kväve.
De som odlar biodynamiskt må gärna ha sin tro för sig, men jag har väldigt svårt att tro att rölleka inpressad i en kronhjorts urinblås som soltorkas på sommaren och grävs ner på vintern skulle i någon högre grad (jag skulle nog vilja skriva "i någon som helst grad") påverka jordens avkastning till det bättre, eller bidra till att odlingen blir mer miljövänlig. Iofs tror jag inte det blir sämre heller.
Jag har inte sett några praktiska, oficiella försöksresultat som visar på den biodynamiska förträffligheten.
Tom
//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.
Ekologiskt är det sätt som lantbrukets produkter skall produceras på.
KRAV är en ebkonomisk förening, som kontrollerar att bestämmeglserna efterlevs, samt stödjer marknadsföringen av det ekologiska.
Eftersom frågan om medicinering har tagirs upp, kan jag här redovisa vad KRAV säger på sin hemsida:
"Djuren i KRAV-godkänd produktion medicineras vid sjukdom enligt samma rutiner och med samma mediciner som konventionella djur. Djur som visar tecken på sjukdom eller skada ska omedelbart tas om hand och få den vård de behöver."
Skillnaden mot den vanliga , konventionella uppfödningen är, att medicinering inte skall ske i förebyggande syfte, utan först när symptomen uppstått. Det innebär att medel som har en förebyggande funktion inte får förekomma i djurens foder.
Tom
//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.
Ekologisk mjölk är nog det som mest hamnar i kundvagnen. Övrigt kan ibland vara lite svårt att hitta. Och det får inte heller vara allt för mycket dyrare.
Tom
//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.
Så långt jag har råd går det i ekologisk kravmärkt av det mästa. Jag köper fläsk och lam från lokal gård, ekologisk kravmärkt, och tänker leta gård med nöt med. Funderar även på om man kan hitta någon gård att köpa ägg från, men det är inte absolut dyraste som finns i mataffären mot tex kött.
Jag köper en del kravmärkt när jag känner att jag har råd. Jag köpte kravmärkt mjölk innan, men har sluutat med det för att köpa mer lokalproducerad mjölk (det är svårt att välja mellan lokalproducerat och kravmärkt).
#20 Fast jag tror att vissa undviker kravmärkt/ekologiskt bara för att. Till exempel har jag hört att försäljningen av A-fil gick ner när den blev ekologisk, utan att nåt annat ändrades.
Sen så tycker jag att man bör poängtera för folk att man kan göra skillnad genom att köpa ekologiskt ibland. Många verkar tro att om man köper ekologiskt en gång så måste man alltid göra det i fortsättningen.
Jag köper inte krav-märlt så ofta. Ibland gör jag det.
Det där med lokalt producerade varor eller kravmärkt så låter jag lokalt eller när producerat gå före. Jag har en känsla av att om man gynnar de som finns nära, väljer bort långa transporter där man kan så påverkar det miljön och även hälsan hos djuren possitivt indirekt.
Man får allt som oftast välja mellan pest eller kolera. Sen får man väl hoppas att tillsynsmyndigheterna och böndernas egna sunda förnuft fungerar.
Vi har ekologiska beten på vår gård, vilket i praktiken betyder att vi inte använder någon handelsgödsel eller andra kemikalier på markerna. Vi sprider vår konventionella stallgödsel på markerna, helt enligt reglerna. De gånger vi plöjer upp markerna och sår in ny vall så är det ekologiska vallfrön som använda.
Däremot har vi ingen Krav-certifiering eller nåt sånt.
Det behöver inte nödvändigtvis vara något likhetstecken mellan ekologiskt och självförsörjning, även om det till viss del går hand i hand.
#23 Våra beten är aldrig gödslade vad jag vet. Grannen är ekologisk bonde och vi sambetar vilket innebär att konstgödsel inte kommer på tal. Men om man sprider stallgödslet i hagen, ratar inte hästarna betet då?
Någonting måste jag göra eftersom näringen i gräset i den hagen knappt täcker behovet till fång-shettisarna.
Me en sak jag funderar på: Hur ofta man låter betet vila? Det verkar inte som vissa hästhagar får vila. I stallet som jag hde i många år hade det används som hage i många många år. Jorden var verkligen inte i bra skick. Den används ännu i dag som hage året om. Så i princip har det varit hästhage i ca 17-20 år. Året om. Redan då jag hade häst där ville jag att den skulle dräneras då den är en gyttjepöl halva året. Sedan få vila ett bra tag som hage
Det är det man ska ha, men i det stallet jag hade mina så gick dom i samma året om. Det fanns inte hagar nog. Det tycker jag ibland verkar vara ganska vanligt för just hästar framför allt i större städer där utbudet inte är så stort på hagar och stall
Det är den största anledningen till att vi måste avmaska i den utsträckning som görs. Skulle alla sköta sina beten skulle avmaskningen kunna minimeras.
#30 Idag avmaskas inte i förebyggande då många veterinärer kräver träckanalys innan recept skrivs ut. Men väldigt många har mask. Enda sättet att slippa få mask på sin häst är rena beten och färre hästar/kvm.
#28 - togs det någonsin träckpreov där eller avmaskades det av gammal vana?
för ett par år sedan fick jag hem en häst som i flera år delat små rasthagar med flera andra privathästar på en stor ridklubb centralt i en storstad. Jag tog träckprov på honom och till min stora förvåning var det helt parasitfritt i magen på honom....
#31 - det är tyvärr önsketänkande, för det finns fortfarande veterinärer som skriver ut precis vad det hästägaren vill ha, utan träckprov. Och dessutom ger många veterinärer avmaskningsråd som är totalt uppåt väggarna...
Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.