Dessa 6 arterna är vestlandsk fjordfe, dølafe, sidet trønderfe och nordlandsfe, telemarksfe, østlandsk rødkolle och vestlandsk raudkolle.

Alla dessa 6 raser är bevarade i genbanken och det bedrivs selektiv avel för att bevara dessa raserna.

Østlandsk Rødkolle (Namnet betyder "röd hornlös från Östlandet) är en relativt stor, köttrik och mjölkglad kossa, utan horn som namnet "kolle" betyder. Den är även röd i färgen, i bland förekommer viss vit teckning på huvudet. Lynnet är omgjänglig och sedat och den mjölkar bra för sin storlek. Den är lätt att få dräktig, och tål att kalva tät.

Vestlandsk Raudkolle (Namnet betyder röd hornlös från Vestlandet) är en medelstor mjölkkossa. Även denna röd i färg men mer vanligt med vita teckningar både på huvud och kropp än i systerrasen på östlandet. Dom är något mer livliga av lynne mot östlandsrasen, inte lika stor och en mycket nöjsam kossa. Dock mjölker den inte lika stora mängder som sin "syster", men i förhållandet till hur mycket foder som behövs för mjölken nyttjar den sin mat något bättre. I övrigt mycket lik sin "syster".

Vestlands fjordfe är ett relativt småvuxet nötdjur, med variation i färgen från svart, brunt, rött, vitt, skimlad, fläckig, med och utan vita teckningar och med och utan horn. Anledningen är att vestlandsk fjordfe blev till under kryssavel av många små raser. Vid 1800 talet var det vanlig med 250 kilo för en kossa, medans vikten i dag kan ligga på 400. Kossan klarar sig mycket bra på mycket tunt bete och magert vinterfoder, och det ska mycket till förens mjölken sinar pga dårlig foder hos denna ras. Det är en stärkviljat kossa, men i övrigt livlig och fjörkjär ras.

Telemarksfe är den äldsta rasen vi har i Norge, och en vacker kossa är det med. Den ska vara sidat i rött eller tigrerat, vit på bringa, mage, insidan av låren, och sammanhängande från horn till svans längs med ryggen.
Huvudet ska vara tigrerat i rött och vitt, hornen välformade. Detta är en ren mjölkras och är inte särskillt grov. I bland slår det igenom svart eller gråsidade djur, och mer sällan djur utan horn.
Lynnet är starkt, men vänligt. Sällant är denna kossan argsint. Tjuren kan dock vara lite stark och lätt bli bångstyrig. Detta är en av dom kossorna som mjölkar bäst i landet, och det ligger mycket av denna kossan i NRF, Norsk Rött Fe.

Sidet trønderfe og nordlandsfe är ett resultat av hårt avelsarbete för att bevara dessa två raserna. Dom är små och kompakta, och i regeln svartsidiga. I bland kan det dock framkomma rödsidig och tigrerat. Dock kan det variera mycket hur mycket färg dom har, och det förekommer helt vita djur med bara litegrann svart på sidan till djur som är nästan helt svarta på sidorna. Oftast är dom alla svart runt mule, ögon och öron. Detta är en godlynt, len och lättskött kossa, och trivs gott i riktig kuperad terrräng, den tar sig lätt fram i branta fjällsidor och trivs lika väl att gå med småfä som Getter och får. Den klarar sig på näringsfattig kost med, och är seglivade. Dom brunstar tidligt, men det är lönsamt att vänta ett tag efter första brunsten förens dom producerar då dom första kalvarna inte blir särskillt stora eller mjölkmängden stor vid första kalvingen, men detta tar sig upp över åren och det är inte ovanligt att ha en kossa som kalvar och mjölker bra upp mot 20 års ålder och äldre. Undertecknade hade som äldsta mjölkande kossa i fjös en nordlandskossa på 28 år.

Dølafe är även det en kossa som kommer från Guldbrandsdalen, och är en liten mjölkglad kossa med horn. Den är i olika färgvarianter från rött till brunt, svart, vitt med och utan fläckar, sidat, sadlat, det förekommer även utan horn. Den är en trevlig ras som mjölkar villigt, men det kan även vara lite mer stärk i viljan lynnet än övriga raser. Den tar sig lätt och kalvar hyfsat i ung ålder.

Brevid detta har vi det som kallas NRF: Norsk rødt fe, Norsk röd kossa i principen. Detta är inte en kossa jag tänker ta med här och nu då denna är en korsavel som tagits fram för stor köttmassa och mycket mjölk, den är inte en inhemsk ras, men den vanligaste i dag.
Norge har en hel rad med olika sorter mjölkkossa, och alla har sina säregenheter, men dessa 6 är av genbanken utvald för att dom samlar det allra mesta från alla koraserna som finns och fanns.