Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

01.Nötkreatur 02. Får / Getter 03. Svin 04. Häst 05. Lama / Alpacka / Kamel 06. Fjäderfä 07. Övriga gårdsdjur 08. Ekologiskt 09. Gårdar / Skötsel 10.Övriga djur 11. Veterinär / Hälsa 12. OT / skvallerbänken 13. Om sajten och iFokus 14. Tävlingar och bus 15. Köp /sälj/bytes 16. Djurskydd
Övrigt

Våra kornsorter

2015-03-27 15:08 #0 av: Rita-S

Vilka kornsorter vill du odla? Vet du nåt om historian och vad de gör ? Vill du inte odla, och bara är lite nyfiken? Läs lite här!

Dinkel 

Dinkel är en kornsort som funnits sen stenålder, och är en av våra äldsta sädessorter på jorden med rötter från stenåldern i områden runt Iran. Dock var det sen stenålder, tidig bronsålder innan den kom till Skandinavien. 

Eftersom dinkel har ett rätt stort rotsystem kan den frödas på mark som andra sädesslag normalt klarar sig dåligt på, magra, kalkrika marker är inte ett problem för dinkel. Det kan nog sägas den är rätt miljövänlig då den har ett rejält och hårt skal som skyddar kärnan väl mot sjukdomar, ohyra och miljögifter så det blir ett renare korn än många andra sorter. Frövitan har högre halter av järn och B-vitaminer, och vattenlösliga proteiner som gör dinkel mer lättsmält för de flesta.

Vete

Vete är av våra yngsta kornsorter i Skandinavien då den är svår att dyrka fram i kallare klimat, och den gav i början låg avkastning för bönderna. Efter kryssodlingar kom man fram till vetesorterna vi brukar i dag som var lättare att få fram och gav mer korn per axs. 

I dag är vete en av de vanligaste korn som brukas. I Skandinavien är det mest vanlig med höstvete, som börjar sitt växtår direkt vid sådd, tar paus under vintern och sen skjuter fart på våren igen, vilket ger vete en chans att hinna med cykeln innan vintern. Problemet med detta blir ju ur miljösynpunkt en mark som inte ligger i träda över vintern, och som är utsatt för erosion under vårsmältan då den plöjda marken tappar mer jord än om du låtit det vara stubbmark under vintern. 

Vete har en stor halt av protein i form av gluten, och det håller kvar den gas som produceras vid jäsning, varpå bröd gjort på vete blir puffigare än om du inte har vete i alls. Vete anses i dag vara den framsta råvaran för alla typer av bröd, men vete är då använt mer eller mindre överallt i dag. 

Råg

Innan vete gjorde sitt intog i Skanvinavien var det spelt och råg som dominerade. Men även rågen är inte den mest använda kornsorten förrän i medelåldern. Runt 1800-talet stod  råg för minst en tredjedel av spannmålsodlingen i Skandinavien, men har i modern tid blivit utklassat av vete. 

Råg är tåligare än de flesta andra sädesslag mot torka och kyla, och den anpassar sig bättre på mark som anses svårodlat. Den har inte lika höga krav på näringsvärdet i marken som andra sädesslag, men kan förstås ta skadas av frost under natten eller ohyra. 

I dag används rågen till stor del till djurfoder, men det måste begränsas då rågen innehåller ämnen som kan vara skadliga i för stora doser och den får inte utgöra mer än 20% av fodersäden. 

Rågmjöl innehåller nyttigheter som kostfiber svåra att hitta i andra platser, mindre gluten än vete, och därav blir rågbröd gärna plattare än vetebröd. Man brukar oftast blanda råg och vete i bröd för att få puffigare rågbröd. Traditionellt surdegsbröd görs dock endast på råg.

Havre

Havre är en av de nyare sädessorterna i Skandinavien, på slutet av 1800-talet utgjorde havre 5% av spannmålsproduktionen. 

Den liknar inte alls de andra sädesslagen till utseendet, och sådden är vattenkrävande och måste sås tidigt på våren för att dra nytta av vårsmältningen. Detta minimerar riskerna för uttorkning på hög/sensommar, men havren är inte tålig för torka alls. Den tål kyla bra och kan odlas på all sortes jord, men är inte särskilt tålig för ohyra och sjukdomar. Flyghavre är ett ogräs som havren klarar konkurrera dåligt med, och den sprider sig ut på havreängarna och tar näringen som havren behöver, även hur lite detta näringsbehovet måtte vara mot många andra sädesslag. 

Havren innehåller nästan inget gluten alls, och lämpar sig bra för intolerans, och innehåller en större mängd fett och proteiner än många andra sädessorter. Den innehåller dessutom rätt mycket antioxidanter, och vattenlösliga fiber som stärker näringsupptaget i tarmarna, sänker kolesterol och bidrar till ett stadigt glysemisk index och blodsocker. 

Havre har väckt uppmärksamhet i jakten på alternativ energi utanför matvägen, man har upptäckt att 2,5kg havre motsvarar en liter olja i en villapanna exempelvis. 

Korn

Korn är nog vår äldsta kulturväxt, de tidigaste odlingarna kan spåras tillbaka till stenåldern redan här uppe i Skandinavien. Under stenålder, brons och järnålder kallades den dock bjugg, vilket i Norge hänger kvar i namnet Bygg i stället för korn. Korn var ledande fram till 1800-talet på sädesfronten i Skandinavien, men tvingades undan av havre och vete. 

För att ge en god skörd behövs en lätt och kalkrik jord, är inte så temperaturkänsligt och klarar allt från iskyla till tropisk klimat då den som alla andra sädessorter hör till grässläktet. Det är nog det sädesslaget som tål mest temperaturändringar av de vi sår här nord. Det finns många underarter av korn, några lämpar sig bäst till maltberedning och andra är bra för mat och djurfoder. Det är inte särskilt bra för glutenintoleranta trots att det inte finns spår av gluten i kornkärnan då det innehåller proteiner som kan skapa reaktioner, men den har även fiber som sänker kolesterol vilket gör att det borde faktisk nyttjas mer i brödbak. 

Huvudskörden går i dag till djurfoder, alla djur kan äta det, men man brukar ofta blanda i även havre för godare smak, och kornet passar ypperligt till tunnbröd, norska lefser och knäckebröd då det inte ger någon volym under jäsningen alls. Att använda korn till gröt ger en smakfull och näringsrik gröt vare sig man är två- eller fyrfoting, och är ett bra sädesslag att ge vid undernäring tillsammans med havren. Även vid bryggning av öl och whisky går det åt stora mängder korn. Och maltkornet är en riktig viktig ingrediens i jul och påskmusten!

Alla bilder är lånat från Wikipedia Commons.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2015-03-29 04:55 #1 av: Cahira

Superbra artikel!! Blomma

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2015-03-30 11:22 #2 av: Leffe

Mycket intressant läsning. Tack för bra info

Anmäl
2015-03-30 11:22 #3 av: [JeanetteK]

Mycket bra artikel! 

Sajtvärdinna på LantdjurHantverk och Återbruk.. 
Medarbetare på Miljonär
Min blogg om livet på Månskensfarmen.

Anmäl
2015-03-30 12:50 #4 av: Maria29

Bra artikel! Glad

Sajtvärd på Lantdjur i Fokus & medis på Vinthundar i Fokus

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.