Livet på lantgården.

Havre eller korn?

2012-05-08 08:15 #0 av: Rita-S

Havre och korn är något dom flesta har hört om som foder till gårdsdjur, både kossa, får och häst. Men vad är skillnaden, och måste man ge det? Vad vill man vinna med det?

Havre och korn är något dom flesta har fått med sig är vanligt att ge som kraftfoder till både häst och kossa. I gamla dagar var havren vanlig, kornet mest förbehållen människan. Det blev sagt att en skopa eller två med havre skulle alla arbetshästar ha. Detta hänger delvis kvar i dag, att man "ska" ge kraftfoder till sina djur, men man skall komma i håg att kraftfoder redan i gamla dagar hade en funktion: Supplement till grovfoder.


Havre. Bilden är lånat från Wikipedia Commons.

 

I gammal tid hade man inte helt samma möjlighet till att preservera grovfoder på så vis som gjorde att man behöll höga näringsvärden. Och hästar fick jobba hårt. Inte sällan arbetade en häst lika länge som bonden, med lite matraster emellan. En häst som den nöjsamma fjordhästen kunde altså då lätt gå på både 10 och 20 kilo hö plus ett par skopor havre morgon och kväll utan någon problem med sin vikt, helt enkelt för att dom vinterjobbade i skogen hela dagarna medan det var ljust och sommar på åker och äng. I dag är det traktorerna som gör detta jobbet och hästarna är mer för hobbyanvänding. Kom i håg att en ridskolehäst räknas inte som hårt arbetande häst, det är mycket vilotid mellan varven och dom räknas som lättarbetande djur, precis som våra skogsmullehästar.

Med kossan är det en helt annan sak. I dag behöver inte kossa och tjur dra någon vagn som dom ofta fick göra förr, men annars är bruksområdet på en ko relativt oförändrat: Dom skall föda kalvar och ge mjölk, och kalvar och tjurar skall växa snabbt så man får mycket kött. Och det går åt mycket energi att skapa en kalv och vara högtpresterande mjölkko på samma tid.

Men ändå är tanken att kraftfoder skall vara ett supplement till grovfodret, ingen ersättning. Utan att du har koll på hur grovfodret är, blir det svårt att veta om hästen ens behöver något. Och lika är det med kossan.

När man sen har koll på grovfodret och med vetandet om näringsvärdet i grovfoder och att man ser hästen är trött och kraftlös eller även blir smalare inser man att det behövs supplement så får man ta en fundering vad man behöver från vad man vill uppnå.

I gamla tider sa man att havre gav kraft till skallen medan kornet gav kraft till rumpan. Det är något förenklat, men har en kärna av sanning ändå.

För hästens matsmältningssystem är havren snällast mot magen jämfört med korn. Det är lika för kossan. Energien är lättare att komma åt, den bryts ner snabbare, och kornet har en bra sammansättning av protein, energi, växttråd och fett. Det är även mindre i kornet som lagras som fett på kroppen om det inte nyttjas direkt mot vad som finns i korn. Hel havre håller näringsvärderna bättre och mindre förloras, men om hästen inte tuggar sin mat ordentligt kommer havren obruten ut och man måste i så fall ge krossat.

Korn andra sidan är bra för djur som har svårt att hålla hullet, med sitt högre näringsinnehåll är det en bra källa för svårfödda hästar. Dock måste det alltid krossas då kärnan är så hård att häst och kossa inte kan komma åt näringen annars. Kornet har färre växttrådar dessutom, vilket ger mindre fiber till magen att arbeta med.

Korn klar for skördning!

Vare sig man väljer fodra med korn eller havre skall man komma ihåg att varken kossa eller häst har något matsmältningssystem anpassat för kraftfoder. För mycket korn eller havre kommer rubba tarmflora och tarmsystemet, och kan leda till olika former av fodersjukdomar.

En kossa har ett helt annat matsmältningssystem mot vad en häst har. Det sägs att en kossa har 4 magar, i realiteten har kossan en mage och 3 "utbuktningar" på matstrupen innan magsäcken som utför olika handlingar som tillsammans förbereder maten för magen.

Våmmen är den första, där mikrober i gräset omdanas till flyktiga fettsyror och mikroproteiner. Denna är den största magen och där gräset hamnar för att idisslas.
Nätmagen är en liten magsäck som "sorterar" gott tuggat foder från dåligt tuggat, det dåligt tuggade stöts upp i vomma igen.
Bladmagen drar åt sig vätskan från matsoppan och skickar vidare till själva magen, löpmagen.
I löpmagen blandas matsmältningsvätskor in i matgröten och nu börjar själva nedbrytningen.

Skall man utfodra ett djur korrekt måste man veta både näringsbehovet, matsmältningssystemet och näringsinnehållet på det man vill fodra med. För mycket stärkelse till en kossa exempelvis kan leda till Acidos, där PH sänkningen i magen är för snabb och det bildas för mycket VFA i högt tempo. Allvarliga fall av Acidos leder till att sammandragningarna kossan behöver för att stöta upp foder och idissla upphör. Sjukdom som fång och kolik är något som kan hända för både ko och häst som resultat av något fel i foderstat, antigen för att dom otillsiktat får i sig något eller fel utfodring i förhållande till behovet. För liten tid att äta på kan även det inverka.

Ser man på näringsinnehållet kan det se ut ungefär såhär för havre per 100 g:

Energi 1438 kJ/343 kcal
Protein 13 g
Kolhydrat 56 g
varav sockerarter 1,3 g
Fett 7 g
varav mättat 1,2 g
varav enkelomättat 2,5 g
varav fleromättat 2,8 g
Kostfiber 10 g
Natrium 2 mg
Järn 5 mg
Kalium

120 mg

För helt korn per 100 g kan det se ut såhär:

Energi 1367 kJ/326 kcal
Protein 9 g
Kolhydrat 64 g
varav sockerarter 0,9 g
Fett 3 g
varav mättat 0,5 g
varav enkelomättat 0,3 g
varav fleromättat 1,4 g
Kostfiber 11 g
Natrium 2 mg
Järn 3 mg

Kom i håg att värderna varierar rätt mycket med hur jordsmonnet ser ut, hur sent/tidigt det är skördat, hur det är förvarat osv. Det är mycket som inverkar, så att använda en tabell från internet kan bara ge ett visst hum, vill du veta säkert är det egen analys som gäller.

Som ni ser är havren överlägsen på energi, fett och proteiner, medans kornet har mer kolhydrater och kostfiber. Havren har även kalium vilket korn inte har mycket av.

Med detta har man då iaf en viss ide om hur det man funderar över ser ut näringsmässigt.  Oavsett vilket är det meningen att grovfoder och kraftfoder skall supplera varandra, och både häst och kossa borde till stor del få 70% eller mer av sitt näringsvärde från grovfodret och inte från kraftfoder.

Anledningen till detta är tuggtiden som är minst lika viktig för djurets känsla av mätthet som själva fodermängden, och för hästens del även är en viktig del av matsmältningssystemet.

En ko är skapat för att vräka i sig stora mängder mat snabbt och sedan i lugn och mak idissla det. Detta utgör kossans tuggtid, och den tillgodoses som oftast då kossor gärna får fri tillgång på grovfoder brevid kraftfodret och kan äta den tid dom behöver.

En häst på andra sidan får oftast nogrant uppmätta höransoner, och dom mer nöjsamma raserna kan få problem med vårat superfoder per i dag. Deras kroppar har inte hunnit anpassa sig våra moderna metoder för foderproduktion som bibehåller så mycket näring, och dom små mängderna kan ofta göra att deras tuggbehov inte är tilfredställt även om själva näringsbehovet är det.

Hästens matsmältningssystem är baserat på en jamn flyt av grovfoder och saliva till magsäcken, och för lite saliva kan ge för mycket magsyra som igen kan leda till magsår om man har riktig otur. Många hästar tyr då till att gnaga och tugga på väggar, stolp och träd för att få fiber i magen som kan gynna magsyran.  

Detta är även det en sak man får vara uppmerksam på synnerligen på dom riktig nöjsamma djuren och välja utfodring ut från detta, antigen med flit köpa hö med låga värden så man kan ge mer, eller supplera med grovfoder med uselt näringsinnehåll så som halm så man kan tillgodose tuggbehovet. Detta vill även göra att djuren känner sig mättare och är gladare.

 

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2012-06-02 09:24 #1 av: medde

Ni har väl inte missat denn fina artikel som är gjord av sajten duktiga medis. En mycket bra och lärorik artikel, som är väl värd att läsa om igen.

Tack Rita.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2012-06-02 10:13 #2 av: Rita-S

själv tack Medde :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2012-06-02 10:24 #3 av: medde

Även min dotter tycker om att läsa dina artiklar.,Hon tycker dom är såååå bra för henne.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.